• Sue Ellen Investments

Män och kvinnor lånar på olika villkor.





Lån och räntekostnader: Visste du att det skärpta amorteringskravet på bolån missgynnar kvinnor och att män i regel beviljas en lägre ränta på sina privatlån än kvinnor. Och att hur stor den för kvinnor ogynnsamma differensen på lånekostnaderna är skiljer sig åt i olika delar av landet. Den största anledningen till den orättvisa särbehandlingen mellan könen när det kommer till privatlån och bostadslån är i grunden ojämställda löner mellan kvinnor och män.


Kvinnor missgynnas när de ansöker om lån


Ett av de vanligaste lånen på den svenska marknaden idag är privatlån och de växer för varje år i storlek mycket på grund av ökande konsumtion. Privatlån är ett lån utan säkerhet som är avsett för konsumtion. Traditionellt har lån utan säkerhet kallats för blancolån, men idag väljer många banker och långivare istället att i marknadsföringen till privatpersoner använda termen privatlån, för att understryka att lånet är avsett för konsumtion. Privatlån kan i stort sett användas till vad som helst och man kan låna allt ifrån några tusenlappar till flera hundra tusentals kronor. Både kvinnor och män konsumerar allt mer och lånar också i högre grad till sitt konsumerande vilket då också påverkar räntekostnaderna. Ju större lån man har desto viktigare blir det att hitta ett lån med så fördelaktig ränta som möjligt och hur hög låneräntan blir bestäms utifrån vilken typ av lån man ansöker om samt den betalningsförmåga man har. Det kan ju tyckas som ett rättvist system men tyvärr missgynnar detta kvinnor på fler än ett sätt. Finansinspektionens rapport från 2019 visar inte bara att konsumtionslånen växer kraftigt utan också att kvinnor och män lånar på olika villkor där kvinnor allt oftare får en högre ränta än män på sina lån vilket leder till att kvinnor får betala flera tusen kronor mer än män bara på sina räntor.


En av anledningarna som presenteras i rapporten till att räntenivåerna skiljer sig åt mellan män och kvinnor är bland annat att kvinnor och män lånar till olika saker. Medan män i högre utsträckning än kvinnor lånar pengar för att köpa fordon och till att renovera hemmet tenderar kvinnor att låna pengar för att kunna samla ihop tidigare krediter till ett mer fördelaktigt lån. Det här betyder att män oftare lånar till en större summa än vad kvinnor i allmänhet gör och kan då beviljas lån till en lägre räntesats. En annan anledning är också att löneskillnaderna mellan män och kvinnor påverkar räntorna. Eftersom inkomsten i förhållande till de utgifter man har påverkar låneräntan och då män generellt har en högre inkomst än kvinnor har de också större möjlighet att få lån till en lägre räntekostnad.

Siffror från Medlingsinstitutets rapport om löneskillnader mellan kvinnor och män visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor år 2019 var 9,9 procent vilket betyder att kvinnors genomsnittslön var 90,1 procent av männens genomsnittslön. Man kan mäta löneskillnader på olika sätt och det ser olika ut i olika branscher och yrken men om man tar hänsyn till skillnader i olika yrken, ålder, utbildning, sektorer och andra mätbara faktorer ligger den oförklarade återstående löneskillnaden i samtliga branscher på 4,2 procent mellan könen. Den största orsaken till löneskillnaderna pekar man på i rapporten är skillnader mellan könen i arbetad tid.


Kvinnor arbetar oftare deltid och har högre frånvaro än män. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet och är oftare sjukskrivna än män. Låga löner visar sig i stor utsträckning samvariera med en hög grad av deltidsarbete. En annan faktor som inte kan underskattas är att kvinnor i större utsträckning än män är ensamstående med barn. När kreditinstitut och banker räknar på levnadskostnader väger de in hemmavarande barn som något negativt vilket gör att kvinnor missgynnas när de ansöker om lån. Det finns också undersökningar som visar att kvinnor på samma vis missgynnas när de ansöker om bostadslån. De skärpta amorteringskraven som infördes i mars 2018 har fått kritik för att bidra till en ojämlik och ojämställd bostadsmarknad där den grupp som drabbas hårdast är ensamstående kvinnor. Svensk Mäklarstatistik och Statistiska Centralbyrån gjorde 2019 en undersökning på uppdrag av Länsförsäkringars Fastighetsförmedling i vilken man kan läsa att de tuffare amorteringskraven skapar inlåsningseffekter för kvinnor som gör det svårare för kvinnor, och då speciellt ensamstående kvinnor med hemmavarande barn, att köpa en egen bostad och flytta vid exempelvis en skilsmässa eller en separation. Eftersom kvinnor i snitt tjänar mindre än män blir det svårare för kvinnor att få bostadslån. Undersökningen visar att det i genomsnitt tar fyra år längre för kvinnor än män att spara ihop till kontantinsatsen för ett bostadslån.

”De allra flesta är nog inte medvetna om att kvinnor drabbas hårdare av det tuffare amorteringskravet för att deras snittinkomst är klart lägre än mäns”, menar Marcus Svanberg som är VD på Länsförsäkringars Fastighetsförening.


Ränteskillnader varierar runt om i landet


Många är nog heller inte medvetna om att det finns en skillnad mellan kvinnors och mäns räntekostnader och att ränteskillnader mellan män och kvinnor varierar stort runt om i landet. Lendos undersökning från 2019 om ränteskillnader, visade att skillnaden mellan mäns och kvinnors räntekostnader på vissa platser var så stor som 0,78 procent där skillnaden var störst i Blekinge län och minst i Stockholms län.

Siffror och statistik från både Lendos undersökning och Finansinstitutets rapport visar att en kvinna i genomsnitt betalar 9,85 procentenheter medan en man i genomsnitt betalar 9,59 procentenheter i ränta för sitt privatlån. Det är en skillnad på 0,26 procentenheter och 725 kronor i räntekostnader årligen. I de flesta delar av landet betalar kvinnor mer för sina lån än vad män gör med undantag av Eksjö och Sävsjö där förhållandet var det omvända, visar Lendos undersökning. Där betalar männen mer än kvinnorna för sina lån, 0,20 respektive 0,78 procentenheter. Skillnaderna i ränta kan delvis förklaras av olika betalningsförmåga och olika typer av lån men också i hur de olika länen demografiskt ser ut. Det finns självklart demografiska skillnader mellan storstadsregionerna och mindre orter i Sverige vilket så klart påverkar låntagarnas möjligheter att låna, vilka lån man tar och vilken ränta man får på sina lån.

Slutsatsen man kan dra är att det råder stor ojämlikhet i hur mycket kvinnor och män betalar för sina lån. Och eftersom räntan på lån bestäms utifrån betalningsförmåga, hur mycket man lånar och vilken typ av lån man ansöker om blir det tydligt att ojämställda arbetsvillkor och löner är en bidragande orsak till att kvinnor missgynnas när de ansöker om privatlån och bostadslån. Konsekvensen blir att kvinnor betalar mycket mer än vad män gör för sina privatlån och har svårare att få bostadslån. Man kan också dra slutsatsen att om löneskillnaderna skulle jämna ut sig skulle räntenivåerna göra detsamma och det skulle så klart underlätta för kvinnor att söka bostadslån. Glädjande är då det faktum att för varje år som går minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor och har gjort så under en lång tid. Men vilken effekt Coronapandemin kommer att ha på den positiva utvecklingen återstår att se.


67 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla